Oops, bloggtorka?
Ojoj, nu har de gått på tok för lång tid, igen, sen jag skrev här! Å för att få lite "rätsida" om de jag skrev sist så börjar jag med en summering av de!
Min kära lilla pappa hade varit klen, haft feber, hostat, mest bara sovit, inte velat äta riktigt osv under en längre period (ca 3-4 veckor kanske?), han var till hälsocentralen flera ggr å dom tog prover hit och prover dit, å varje gång så hittade dom inget, "åk hem å vila" sa dom bara, men ville ändå att han skulle komma tillbaka så dom kunde ta fler prover.
På kvällen, fredagen den 18 maj ringde dom från h.centralen å sa att han var tvungen att komma in igen på måndag så dom kunde ta nå andra prover. Helgen gick och måndagen kom, han åkte dit, och på eftermiddagen ringde dom och sa att han kanske hade lunginflamation, så han var tvungen att åka till bollnäs sjukhus för röntgen och eftersom han hade varit dålig så pass länge skulle han säkert bli inlagd så dom tyckte att han skulle packa en liten väska.
Mamma skjutsade honom, dom var på röntgen, och fick sedan gå över till akuten pga att sjukhuset stängde för dagen och ingen läkare fanns kvar för att "läsa av bilderna". På akuten fick dom vänta från ca 16:30/17 - 21 innan någon kunde ta emot dom, pappa var tydligen väldigt klen då, och mamma åkte hemåt eftersom han skulle bli inlagd. När hon är på väg hem ringer pappa och berättar att han är på väg till gävle sjukhus med ambulans, då dom misstänkte TBC.
Så måndagen den 21 maj ca 21:40, när jag satt med Magnus i Mo och tittade på tv, ringde min mor till mig och berättade att pappa var på väg i ambulans till gävle sjukhus för att dom trodde han hade TBC. - TBC??! WTF?! var ungefär den första reaktionen, sen började tankarna - hur kunde de vara möjligt? vart hade han fått de ifrån? när blev han smittad? Är vi också smittad? Shit, kommer han att dö? (Jag visste ju att TBC är väldigt ovanligt i sverige, att de smittar genom luften, kan vara dödligt, men att man brukar bli helt frisk efter behandling nu för tiden. Men alla dom tankar och funderingar fanns ju där ändå.)
Efter att han legat isolerad en hel vecka på sjukhuset i gävle med massa provtagningar och odlingar, men utan svar, så fick han äntligen beskedet (måndag 28 maj) att han INTE hade TBC, utan att det var en kraftig inkapslad lunginflamation på höger sida, och han fick åka hem med medicin. Mor och jag hämtade honom, och nu han käkar penicillin och blir bara bättre :) Skönt!
Då har jag redogjort den händelsen, men nu räcker det med de! Vad har hänt mer då? Inte så mycke, jag fyllde år 31 maj, och det går bra på praktiken :) Jaa, de får väl räcka för tillfället! Jag ska försöka bättra mig igen med bloggandet också! :)
Min kära lilla pappa hade varit klen, haft feber, hostat, mest bara sovit, inte velat äta riktigt osv under en längre period (ca 3-4 veckor kanske?), han var till hälsocentralen flera ggr å dom tog prover hit och prover dit, å varje gång så hittade dom inget, "åk hem å vila" sa dom bara, men ville ändå att han skulle komma tillbaka så dom kunde ta fler prover.
På kvällen, fredagen den 18 maj ringde dom från h.centralen å sa att han var tvungen att komma in igen på måndag så dom kunde ta nå andra prover. Helgen gick och måndagen kom, han åkte dit, och på eftermiddagen ringde dom och sa att han kanske hade lunginflamation, så han var tvungen att åka till bollnäs sjukhus för röntgen och eftersom han hade varit dålig så pass länge skulle han säkert bli inlagd så dom tyckte att han skulle packa en liten väska.
Mamma skjutsade honom, dom var på röntgen, och fick sedan gå över till akuten pga att sjukhuset stängde för dagen och ingen läkare fanns kvar för att "läsa av bilderna". På akuten fick dom vänta från ca 16:30/17 - 21 innan någon kunde ta emot dom, pappa var tydligen väldigt klen då, och mamma åkte hemåt eftersom han skulle bli inlagd. När hon är på väg hem ringer pappa och berättar att han är på väg till gävle sjukhus med ambulans, då dom misstänkte TBC.
Så måndagen den 21 maj ca 21:40, när jag satt med Magnus i Mo och tittade på tv, ringde min mor till mig och berättade att pappa var på väg i ambulans till gävle sjukhus för att dom trodde han hade TBC. - TBC??! WTF?! var ungefär den första reaktionen, sen började tankarna - hur kunde de vara möjligt? vart hade han fått de ifrån? när blev han smittad? Är vi också smittad? Shit, kommer han att dö? (Jag visste ju att TBC är väldigt ovanligt i sverige, att de smittar genom luften, kan vara dödligt, men att man brukar bli helt frisk efter behandling nu för tiden. Men alla dom tankar och funderingar fanns ju där ändå.)
Efter att han legat isolerad en hel vecka på sjukhuset i gävle med massa provtagningar och odlingar, men utan svar, så fick han äntligen beskedet (måndag 28 maj) att han INTE hade TBC, utan att det var en kraftig inkapslad lunginflamation på höger sida, och han fick åka hem med medicin. Mor och jag hämtade honom, och nu han käkar penicillin och blir bara bättre :) Skönt!
Då har jag redogjort den händelsen, men nu räcker det med de! Vad har hänt mer då? Inte så mycke, jag fyllde år 31 maj, och det går bra på praktiken :) Jaa, de får väl räcka för tillfället! Jag ska försöka bättra mig igen med bloggandet också! :)
